”Kjolen”: ett extra mönsterband i den ena eller båda ändarna av en turkmensk matta, utanför huvudbården, ofta vävt i en medvetet annan teknik eller ett annat mönster än resten av stycket. Elem fyllde praktiska funktioner på tältväskor och seldon, och för samlare är de ett fingeravtryck: elemets stil hjälper till att föra ett stycke till en bestämd stam, som tekke, salor eller jomud.
Stammattor vävda av turkmenska (turkomanska) nomader, vars förfäder kom från det afghansk-uzbekiska området och som senare bosatte sig i Irans turkmenska region. Rader av åttkantiga gular (”blommor”) täcker ett djupt rött, rödbrunt eller ibland krämvitt fält, med accenter i svart, blått, grönt eller beige; bönemönster förekommer också. Grund och lugg är oftast av ull, som sägs komma från karakulfårets mjuka underull, men en bomullsgrund används ibland. I äldre mattor höll varje stam fast vid sin egen gul, medan nyare mattor blandar dem fritt. Turkmenska mönster inspirerade buchara- och Khal Mohammadi-mattor och är det persiska mönster som står närmast belutschvävningen, som de föregår; den låga till medelhöga luggen passar platser där dörrar slår över mattan.