Bymattor från staden Abadeh, som ligger mellan Shiraz och Isfahan i Iran, kännetecknade av sexhörningar i medaljongen, hörnen och fältet, oftast med en liten rosett i medaljongens mitt, och av djur- och växtmotiv. Luggen av ull sitter vanligen på en bomullsgrund; uppgifterna om dess höjd går isär och sträcker sig från tunn och kort klippt till ganska hög. Knuttätheten är hög för en bymatta, vilket de detaljrika motiven kräver; vissa källor anger omkring 225 knutar per kvadrattum (ungefär 350 000 per kvadratmeter), men de publicerade uppgifterna varierar kraftigt. Fältet är oftast mörkt marinblått eller djupt rött med accenter i gräddvitt, gult, orange, blått och grönt. Staden har ingen egen mattmarknad, så de färdiga mattorna säljs på basaren i Shiraz.
Matta som vävts av bofasta bybor och som står mellan nomadernas stammattor och stadsverkstädernas mattor. Byvävarna har bättre redskap, material och färgämnen än nomaderna men arbetar i en friare, halvstrukturerad miljö än stadsverkstäderna, ofta efter minnet snarare än efter en ritad förlaga, och en del säljer via basaren i en större närliggande stad, som vävarna i Abadeh gör i Shiraz. Mönstren är mestadels geometriska (medaljong, allover, boteh eller herati) med färre blommotiv än stadsmattorna; knuttätheten är vanligen högre än hos stammattor men lägre än hos stadsmattor, och olika stora vävstolar ger ett brett storleksspann, från små stycken och gångmattor till stora mattor. Herizmattan är det mest kända exemplet, vid sidan av azerbajdzjan-, abadeh-, karadja-, mehraban- och sennehmattor; shiraz- och bakhtiarimattor räknas också som bymattor i vissa indelningar.