Böljande ornament av sammanflätade, snirklande rankor, slingor och blad som ringlar sig i rytmiska spiraler, ofta ritade i spegelsymmetri. På mattor förekommer det i fält och bårder på stadsmattor som kashan- och tabrizmattor, tillsammans med blomkvistar, palmetter och vaser, och i Shah Abbasi-mönster virvlar rankorna kring mittmedaljongen.
Verkstad i Kashan som förknippas med mästarvävaren Hadji Mollah Mohammad Hassan Mohtasham, vars mattor från slutet av 1800-talet anses ha återupplivat den klassiska kashanvävningen. Verkstadens mattor är kända för en förfinad, tätt utarbetad mönsterteckning i kashanstil, med blom- och örtkvistar, palmetter och arabesker, bland annat uppläggningen medaljong med hörnstycken på elfenbensvit eller röd botten. Namnet förekommer på mattor från slutet av 1800-talet och in på 1900-talets första hälft och räknas som ett kvalitetsmärke i toppklass för kashanmattor.
Sällsynt klassiskt persiskt mönster med dramatiska, böjda sabelliknande blad som slingrar sig bland palmetter och rankor; det knyts till Kermans mattor i ”vasteknik” från 1500- och 1600-talen. Det innehar världsrekordet på auktion för en matta: Clarks matta med skärformade blad såldes hos Sotheby's 2013 för 33,8 miljoner dollar, mer än tre gånger det tidigare rekordet, och placerade därmed mattan tryggt bland konstens mästerverk.
Stiliserat blommotiv formad som en solfjäder eller ett palmblad, vars kronblad eller blad utgår från en och samma bas. Det upprepas i mittfält och bårder på stadsmattor som Kashan och Tabriz, oftast tillsammans med arabeskrankor, rosetter och blomkvistar. I sultanabadmattor ritas palmetterna överdimensionerade och sätts bland kantiga rankslingor i ett allovermönster.
Runt, blomliknande ornament där kronbladen strålar jämnt ut från en mittpunkt, som en blomma sedd uppifrån. Från och med 1500-talet eller däromkring, när blommönster kom in i de persiska mattorna, började vävarna placera en rosett mitt i mittfältet, vilket gav upphov till mittmedaljongen i blommiga stadsmattor, som den cirkelrunda rosettmedaljongen med slingrande linjer på en rund tabrizmatta i Shah Abbasi-mönster. På abadehmattor markerar en liten rosett vävd i marinblått, rött eller krämvitt medaljongens mitt, ett sätt att känna igen typen. Rosetter upprepas också längs bårderna, som i tabriz- och bakhtiarimattor, och bland rankorna och palmetterna i sultanabadmattor.
Klassisk persisk blomstil uppkallad efter safavidernas härskare Shah Abbas och förknippad med mattorna från hans regeringstid för omkring 400 år sedan. Dess främsta kännetecken är stiliserade, fjäderlika palmettblad och lotusblommor, där lotusen är en urgammal symbol för långt liv, ordnade i sträng symmetri med rankornament kring en mittmedaljong, ofta en rosett. Tidiga exemplar föredrog djupa röda och blå toner, medan senare mattor i stilen ofta går över till dämpade, neutrala toner. Mönstret förekommer i mattor från Kashan, Nain och Tabriz.
Antika persiska mattor från Sultanabad, det tidigare namnet på Arakområdet i Iran, ett yngre vävcentrum som blomstrade under Qajardynastin i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och försåg europeiska och amerikanska köpare. Den typiska kompositionen är ett allovermönster över hela mittfältet med överdimensionerade palmetter, lotusblommor, blomkvistar och kantiga rankor, som påminner om Shah Abbasi-mönstret i en rustik bystil snarare än stadsmattornas exakta, kurvlinjära mönsterteckning. En klassisk färgskala är indigo eller midnattsblått tillsammans med rostrött eller tegelrött, guld och oliv. Eftersom Sultanabad inte längre finns under det namnet är antika exemplar sällsynta och betingar högre priser.